fredag 30 december 2011

Gröna Liberalers verksamhetsberättelse 2011









Gröna Liberalers verksamhetsberättelse 2011

Gröna Liberalers mål och uppdrag


Gröna Liberaler lyfter miljöpolitiken i Folkpartiet. Att vara aktiva och påverka Folkpartiet i arbetet med att skriva miljöprogram och föra en god miljöpolitik är vår viktigaste uppgift som nätverk. Och eftersom mångfald är bättre än monokultur, så bjuder vi in alla - Alla! - till att utveckla Folkpartiets miljöpolitik
Hållbar tillväxt innebär att naturresurserna används på ett effektivare sätt och att de resurser som används skall återskapas genom cirkulation. Det innebär också att det sätt som nationalinkomst mäts på skall kompletteras med mått som tar hansyn till miljö och hälsa. Den planet som mänskligheten skall förvaltas och kunna lämnas vidare till kommande generationer i ett bättre skick än idag.
Gröna liberalers organisation
Gröna Liberaler är et nätverk inom folkpartiet mellan medlemmar men var och en i detta nätverk har i sin tur breda nätverk ut i samhällets olika organisationer. Nätverket är dels nationellt och dels regionala kretsar (län). För att samorda verksamheten i Västmanland finns ett arbetsutskott bestående av Arne Kjellberg, Carl-Åke Utterström, Harriet Andersson, Karl-Erik Andersson, Örjan Rosell- Karl-Erik Andersson har fungerat som samordnare

Verksamhet 2011
Under 2011 ha följande utförts
•Tre seminarier med många externa deltagare
•56 debattartiklar i VLT om Miljö, klimat och Energi
•Drygt 20 motioner till Partiets landsmöte
•Gröna Liberalers eget yttrande till kommunen om
oKlimat& Energiplan
oÖversiktplan
•Studieresa till Tyskland för Magnettåg
•Intern Lobbying gentemot Anita Brodén, Nina Larsson och Nina Lundström Riksdagen
•Utveckling av samarbete med Stockholmskretsen


Seminarieverksamheten 2011
1. 9 februari
Vatten, gifter och näringsämnen - hur rädda Mälaren? föreläsare från länsstyrelse, Stadsbyggnadskontor och Mälarenergi. Drygt 40 besökare

2. 24 mars
Vad ska bilarna drivas på? Harry Frank professor KVA Ett 30 besökare

3. November 21
Kärnkraft eller förnyelsebar energi Johan Hallén VD Westinghouse, Magnus Nyhlen Sala/Heby Energi VD-ass och Gunnar Littmarck energidebattör Drygt 50 besökare

torsdag 29 december 2011

Brev från Europaparlamentet Marit Paulsen






Brev från Europaparlamentet
.. Små grisarna, små grisarna...

Det är ju säsong för skinka nu över våra vidder. Grisen är sällan så
populär som nu. Det enda jag frågar är - vad betalar vi, och för vad
betalar vi?

Visst är det smaken vi vill åt och jag skulle säga att den består av
flera delar. För mig är det på det viset att en glad gris också är en
mycket godare gris. Därav är den billigaste grisen inte alltid god OCH
glad. Vi är nog illa tvungna att inse att vi måste betala för kvalitén
och en god djuromsorg.

Vi kommer kanske också att få lära oss att äta mindre mängder kött,
vilket vi ej tar skada av. Får jag komma med förslaget att vi ger
säsongens rödkål en ny chans.

Till nästa år önskar jag att alla våra matrester efter storhelger
omvandlas till biogas och på annat sätt tas till vara. Då kan vi gödsla
våra åkrar, köra traktorerna på gasen och producera ny spannmål till
våra kära djur och oss.

Marit Paulsen, Europaparlamentariker (FP)

P.S.

En gammal hederlig kålrotslåda är också ett väldigt gott tillbehör till
skinkan.

*Kålrotslåda*

* Valfri blandning av kokta kålrötter, potatis och morötter
* 1 dl grädde + 1 ägg, per liter mos
* Blanda, salta och peppra efter smak och krydda med timjan eller mejram
* Sprid ut det i en ugnssäker form
* Strö över skorpmjöl
* Sprid några klickar med smör över ytan
* Ställ i ugnen i 200 grader tills den fått fin färg

D.S.
Länk: http://www.gronaliberaler.se/node/805

onsdag 28 december 2011

Det behövs en Plan B för Västerås värmeförsörjning











Okunnigheten om avfallstrappan är slående bland ledande politiker i Västerås. Svenskt avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. När metall, glas, papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår i huvudsak ämnen som t.ex. keramik som inte går att bränna. Upp till 95 % av avfall kan återanvändas eller återvinnas. Det mest rationella för den mindre mängden biologisk restavfall som inte kan återvinnas i varje EU-land blir att göra gas av det för fordonsdrift. Transporter för import av avfall från andra europeiska länder ger transporter som skapar koldioxid med sannolikt ökande kostnader. Framtiden är heller inte säkerställd genom beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.

Det behövs en plan B där man försörjer den kommande samförbränningspannan med lokalt och regionalt biobränsle bl.a. från skogsgallring, energiskog, hampaodling, halm och algodling. Den senare är ett sätt att använda koldioxiden direkt vid kraftvärmeverket för odling av alger i en dam. Dessa alger kan bli bränsle för både uppvärmning och som fordonsbränsle. Testanläggning för detta finns i Umeå. Det gäller att tänka i nya banor för både tjänsteman och politiker



Karl-Erik Andersson Grön Liberal i Västerås

Mälargatan 10

72210 Västerås

070-5508360

fredag 23 december 2011

Lokalt biobränsle är bra för uppvärmning och miljö Insänadre VLT 23 dec 2011
















En insändare maa av per Wiklanders insändare den 17 dec i VLT

Lokalt biobränsle är bra för uppvärmning och miljö

Ett tack till Erik Wiklander som i insändare den 17 december skriver om att ta vara på biobränslet i Västerås kommuns skogar. Han har rätt ty stadens skogar borde utnyttjas bättre än idag. Om Västerås och Västmanland tar till vara möjlig lokal bioenergi via skog och åker behöver inte Mälarenergi importera avfall från Central och Sydeuropa. Därmed blir det mindre växthusgaser som annars uppstår vid långa avfallstransporter.

Karl-Erik Andersson Grön liberal,Mälargatan 10 72210 Västerås 070-5508360

Staffan Anger hävdar den 23 dec i VLT att avfallsfärbränning är nödvändig med imoprterat avfall
Åke Rullgård och jag kommer att bemöta honom med följande:
Avfall leder in i en återvändsgränd
I artikel den 11-12-23 hävdar Staffan Anger att avfallseldning blir nödvändig. Det finns dock ett fel i hans resonemang: Betalt avfall kommer inte att vara tillgängligt då samförbränningsanläggningen är klar. Det skulle vara intressant att se en redovisning varifrån avfall ska importeras. Drömmen om billig energi genom importerat avfall om fyra år är bara en dröm utan verklighetsförankring och vittnar om liten insikt i hur världen kommer att se ut. Därför krävs en plan B där man planerar för lokal försörjning via biobränsle av typ halm, hampa, energiskog och lokalt tillvaratagen ved från gallringar samt komplementär energi via solfångare. All detta ger en mer giftfri miljö och möjliggör ett kretsloppstänkande genom återföring av askan till odlingsjorden.
Karl-Erik Andersson
Åke Rullgård

måndag 19 december 2011

Insandare i VLT Skillnaden mellan valda och väljare måste minska














Skillnaden mellan valda och väljare måste minska

Kommunalrådslönerna har rusat i höjden visar en undersökning utförd av Dagens samhälle. Klyftan till väljarna ökar. Detta är inte en bra utveckling och ökar politikerföraktet i en tid då inte minst då många i den traditionella medelklassen har en genomsnittligt sämre inkomstförändring och i vissa fall till det sämre. Detta gäller i synnerhet pensionärerna som hela tiden får se sin inkomstbas eroderad. Politikerlönerna måste sänkas och därmed må politikerna tvingas leva i nivå med sina väljare. Den gamla idealiteten som fanns förr hos politikerna måste komma tillbaka . Att vara politiker skall ses som ett kall och det skall definitivt inte vara en smart inkomstkälla och karriärmöjlighet. Det gäller att återgå till de ursprungliga demokratiska idealen med många som deltar i politiken och inte en utvald elit.



Karl-Erik Andersson



Mälargatan 10

72210 Västerås

070-5508360

onsdag 7 december 2011







I debattartikel 7 december av ordf och gruppledare visas följande miljömål


1. Vår elproduktion ska fortsätta att ske koldioxidfritt, gamla kärnkraftsreaktorer byts mot nya säkra och den förnybara energiproduktionen byggs ut.
2. Vi vill öka den lokala energiproduktionen.
3. Energianvändningen ska bli mer effektiv genom användning av ny teknik, genom strängare regler på EU-nivå och genom teknikneutrala stöd.
4. Klimatutsläppen från transportsektorn ska minskas.
5. Klimatutmaningen är också beroende av att vi klarar av att minska regnskogsskövlingen. Ska vi kunna föda alla måste vi värna korallrev och grunda hav, skydda fiskebestånd mot utfiskning, bevara jordarnas mullhalt och kretslopp.
6. Vattenutmaningen är beroende av om vi klarar av att hålla sötvattnet rent och giftfritt och förhindra uttorkning..
7. För att skydda den biologiska mångfalden bör jordbrukets brukningsmetoder ändras.
8. Arealen av skyddade ängs- och hagmarker måste öka. Vi måste minska övergödning av miljöer och vattendrag genom klokare användande av natur eller handelsgödsel.
9. Produktions- och miljömål måste få en balans i skogsbruket där ekosystemet utgör grunden för många arters överlevnad
10. Underhåll och utbyggnad av den traditionella infrastrukturen i vårt land – vägar och järnvägar – under flera decennier eftersatts

Några slutsatser för Västerås är som följd av dessa mål

1. Nuvarande avloppsreningsverk måste flyttas till annan plats pga. störande läge för viktig nybyggnation samt att verket inte fungerar i alla lägen t.ex. vid stora regn
2. Den beslutade samförbränningspannan skall eldas med lokalt och eller regionalt biobränsle. En plan för biobränsleförsörjningen måste tas fram med bl.a. energiskog, hampaodling, halmanvändning, upphandlingsavtal med bönder/skogsägare .
3. En plan för energieffektivisering i boende med komplementär lokal energi i form av solpaneler, solceller, bergvärme och sjövärme.
4. Ingen byggnation på jordbruksmark
5. Offentlig upphandling skall om möjligt enlig lag kräva metoder för biologisk mångfald ,mm mm
6. Vattenplanen skall inrymma åtgärder för näringsfångst och giftutsläpp
7. Undersöka möjligheten att släppa rökgaserna från fjärrvärmeverket i en vattendam för odling av alger. Dessa kan sedan användas som bränsle för uppvärmning och fordonsdrift.
8. Aktiva åtgärder för att öka det kollektiva åkandet på järnäg bla utreda på allvar magnettågsbana till Stockholm

söndag 4 december 2011

Diskussion Fullmäktige om samförbränningsanläggning 1 december






Analys och reflexion av debattens argument och ståndpunkter Först var det en utfrågning av Mälarenergis ledning och ett antal frågor ställdes och besvarades
Därefter kom den politiska debatten då samtliga gruppledare plus några från Mälarenergis styrelse samt en från centern och en från SD yttrade sig. Följande påståenden kom att användas av gruppledarna och dessa redovisas nedan med mina reflexioner och analys.

Fyra påståenden av debattörerna i fullmäktige:
1. Historiskt beslut. Vad gör detta ärende till ett historiskt beslut? Var det storleken på investeringen? Var det räddningen för Västerås och vårt bidrag till lösande av klimatkrisen.? Någon hänvisade nostalgiskt till Gustav Ohlsson(s) som på 60-talet genomdrev beslutet om fjärrvärme. Fjärrvärme var bra och är bra hävdades det utan man nämnde eller visste något om all den nya teknik och nya lösningar som är på väg in. T.ex. Feed-in tariffer för egenproducerad värme och el t.ex. via solvärme eller lokal värmecentral. Vidare värmepumpar, bergvärme och sjövärme som kan komma att konkurrera med fjärrvärme. Solceller och värmepumpar i samverkan. Öppannde för konkurrens på publika värmenät osv Nu handlade det om den teknik som för ögonblicket tycktes mest rationell.

2. Påståendet var att avfall är bra bränsle
Men okunnigheten om den sk avfallstrappan var slående. Men ingen var medveten om att Svensk avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. Att EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. Det blir i alla fall lite kvar som går att förbränna men sanningen är att när papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår mest keramik, tegel sten o liknande som inte går att bränna. Det sades att det finns hur mycket avfall som helst att emot för med ersättning utifrån Europa. Men om Europa i övrigt följer EU-s direktiv om avfallstrappa och om miljöorganisationerna som kämpar för ökad återvinning då blir det inget gratis avfall och väldigt lite att köpa. Det mest rationella för det EU-avfall som blir kvar i varje EU-land blir att göra gas av det och sedan via gasnätet eller biogasdistribution distribuera det tillsammans med naturgas. Transporter av avfallfrån syd och centraleuropeiska länder ger transporter som också skapa koldioxid. Framtiden är heller inte säkerställd genom att vi blir beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.(Stora nergi och resurskriser är att vänta i världen

3. Miljökonsekvenser
Dessa diskuterades inte eller ytligt. Giftutsläppen debatterades inte kring samförbränningen. Endast koldioxidminskningen togs upp. Den giftiga askan från förbränningen berördes inte. Utsläppen av livsfarligt stoft eller cancerframkallande polyaromatiska kolväten togs inte upp. All förbränning skapar växthusgas och så fort förbränning sker i luft uppstår kväveoxider och dessa är också växthusgas. Förbränning av avfall och biologiska mtrl ökar koldioxidhalten eftersom det som växt under många år under ackumulation förbränns på några minuter.

4. Det är en smart finansiering - Ingen frågade vad den effektiva räntan blir och hur det påverkar taxan. Man ryser lite vid ordet smart finansiering eftersom det var den typen av smarthet som skapade finanskrisen 2008. Är framtiden säkerställd mot den volatiltet som karakteriserar finansmarknaden. Vågar man lita på bankerna efter allt som hänt de senast åren? Är kommunens och Mälarenergis projekt vidare så väl riggat att inga kostnadsöverskridanden sker och att man har den finansiella kontrollen.

Andra lösningar
Slutligen fördes en debatt om panntyp där John Bergström från SD med sakkunnighet argumenterade för andra tekniska lösningar. Synda att John kommer från SD men hans argument tyckets som starka. Finns det en risk att den valda pannan inte kommer att fungera som avsett är en oro han väckt. Måhända måste bränslemixen bli en annan med mer biobränsle.
Evert Jonsson (C) tyckte det var bra för det skulle gynna lokala odlare och skogsägare. Kanske han tänkte på möjligheterna av energiskog, poppel, hybridasp, hampa och halm mm lokala biologiska bränslen (Ganska klok tanke som man kan sympatisera med)

John Bergström nämnde också kärnkraften som möjlighet. Secure och tidigare reaktorer finns inte .
Återigen synd att det är SD för här ligger snart en bra sann och ren lösning för lokal energi
Det dyker upp nu 200 MW(ungefär den nivå som ett framtida Västerås kan efterfrågan dvs 2TWH per år i enrgi) små kärnreaktorer som skulle kunna placeras 200-300 m ner i berggrunden. Det är kompakta tillslutna reaktorer som står några år för att sedan transporteras hen igen till fabriken för omladdning medan den gamla ersätts av en ny
Slutligen ett kardinalfel av politikerna var att lova fortsatt låga priser. Den framtida bilden är komplex och sammanfatt och att förklara att medborgarna trots denna investering måste få högre och högre avgifter år för år och sedan söka säga att en annan lösning med tex mer bioenergi skulle varit dyrare går inte att bevisa.
Om dessutom löftet om billigt avfall från Europa inte kan infrias.. Ja vad säger man då. Då står man där med sin tvättade hals. Är det något politiken skall vara noga med är det skapa förtroende genom att tala sanning i alla delar och när vi inte vet så erkänna okunnigheten

Pentagonism(begrepp av Dwight Eisenhover om sårigheten att styra)
Tyvärr liknar debatten det som ofta hänt i amerikanska kongressen,andra parlament och riksdagar när generalerna kommer med stora och dyra vapensystem och det går inte att säga nej utan poltiken får försvara detta .
Teknokratin har ett övertag över politiken eftersom inte politiken förses med lika starka argumenterade alternativa motlösningar. Det är en fråga om både metod och makt och i detta perspektiv finns egentligen ingen objektiv lösning för vad politiken borde välja för att garantera vära barnbarn en trygg och hälsosam framtid och att vi förvaltar den planet som Gud givit oss på ett gott och kärleksfullt sätt. Tyvärr kan inte dagens beslut alla gånger garantera detta och kunskaperna är inte tillräckligt breda för att det som är bäst för oss förstås.Orsakssammanhangen är komplexa och inte enkla och därför får inte politiekn hemfalla åt förenkling

PLAN B
Beslut är nu tagen om samförbränningspanna. Däremot kvarstår den politiska diskussionen om bränslen.
Vid osäkerhetsbeslut av den grad som nu råder måste en plan B formuleras.
Den kan var en plan för hur man skullle kunna försörja sig med lokla och regionala bränslen tex via Hampaodling,Halm,energiskog mer solvärme ja kanske tom algodling i en damm där röken från pannorna leds under vatten och där alger får växa som skapa ett bränsle. All vägar måste prövas inför de eventualiteter som kan inträffa.
Vem vill spela ryskl roulett(En colt laddas med ett eller fler skott i magasinet men inte all och man sätter den mot tinningen och trycker av . Sannolikheten kn beräknas för självmord.


Diskussion Fullmäktige om samförbränningsanläggning 1 december








Analys och reflexion av debattens argument och ståndpunkter Först var det en utfrågning av Mälarenergis ledning och ett antal frågor ställdes och besvarades
Därefter kom den politiska debatten då samtliga gruppledare plus några från Mälarenergis styrelse samt en från centern och en från SD yttrade sig. Följande påståenden kom att användas av gruppledarna och dessa redovisas nedan med mina reflexioner och analys.

Fyra påståenden av debattörerna i fullmäktige:
1. Historiskt beslut. Vad gör detta ärende till ett historiskt beslut? Var det storleken på investeringen? Var det räddningen för Västerås och vårt bidrag till lösande av klimatkrisen.? Någon hänvisade nostalgiskt till Gustav Ohlsson(s) som på 60-talet genomdrev beslutet om fjärrvärme. Fjärrvärme var bra och är bra hävdades det utan man nämnde eller visste något om all den nya teknik och nya lösningar som är på väg in. T.ex. Feed-in tariffer för egenproducerad värme och el t.ex. via solvärme eller lokal värmecentral. Vidare värmepumpar, bergvärme och sjövärme som kan komma att konkurrera med fjärrvärme. Solceller och värmepumpar i samverkan. Öppannde för konkurrens på publika värmenät osv Nu handlade det om den teknik som för ögonblicket tycktes mest rationell.

2. Påståendet var att avfall är bra bränsle
Men okunnigheten om den sk avfallstrappan var slående. Men ingen var medveten om att Svensk avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. Att EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. Det blir i alla fall lite kvar som går att förbränna men sanningen är att när papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår mest keramik, tegel sten o liknande som inte går att bränna. Det sades att det finns hur mycket avfall som helst att emot för med ersättning utifrån Europa. Men om Europa i övrigt följer EU-s direktiv om avfallstrappa och om miljöorganisationerna som kämpar för ökad återvinning då blir det inget gratis avfall och väldigt lite att köpa. Det mest rationella för det EU-avfall som blir kvar i varje EU-land blir att göra gas av det och sedan via gasnätet eller biogasdistribution distribuera det tillsammans med naturgas. Transporter av avfallfrån syd och centraleuropeiska länder ger transporter som också skapa koldioxid. Framtiden är heller inte säkerställd genom att vi blir beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.(Stora nergi och resurskriser är att vänta i världen

3. Miljökonsekvenser
Dessa diskuterades inte eller ytligt. Giftutsläppen debatterades inte kring samförbränningen. Endast koldioxidminskningen togs upp. Den giftiga askan från förbränningen berördes inte. Utsläppen av livsfarligt stoft eller cancerframkallande polyaromatiska kolväten togs inte upp. All förbränning skapar växthusgas och så fort förbränning sker i luft uppstår kväveoxider och dessa är också växthusgas. Förbränning av avfall och biologiska mtrl ökar koldioxidhalten eftersom det som växt under många år under ackumulation förbränns på några minuter.

4. Det är en smart finansiering - Ingen frågade vad den effektiva räntan blir och hur det påverkar taxan. Man ryser lite vid ordet smart finansiering eftersom det var den typen av smarthet som skapade finanskrisen 2008. Är framtiden säkerställd mot den volatiltet som karakteriserar finansmarknaden. Vågar man lita på bankerna efter allt som hänt de senast åren? Är kommunens och Mälarenergis projekt vidare så väl riggat att inga kostnadsöverskridanden sker och att man har den finansiella kontrollen.

Andra lösningar
Slutligen fördes en debatt om panntyp där John Bergström från SD med sakkunnighet argumenterade för andra tekniska lösningar. Synda att John kommer från SD men hans argument tyckets som starka. Finns det en risk att den valda pannan inte kommer att fungera som avsett är en oro han väckt. Måhända måste bränslemixen bli en annan med mer biobränsle.
Evert Jonsson (C) tyckte det var bra för det skulle gynna lokala odlare och skogsägare. Kanske han tänkte på möjligheterna av energiskog, poppel, hybridasp, hampa och halm mm lokala biologiska bränslen (Ganska klok tanke som man kan sympatisera med)

John Bergström nämnde också kärnkraften som möjlighet. Secure och tidigare reaktorer finns inte .
Återigen synd att det är SD för här ligger snart en bra sann och ren lösning för lokal energi
Det dyker upp nu 200 MW(ungefär den nivå som ett framtida Västerås kan efterfrågan dvs 2TWH per år i enrgi) små kärnreaktorer som skulle kunna placeras 200-300 m ner i berggrunden. Det är kompakta tillslutna reaktorer som står några år för att sedan transporteras hen igen till fabriken för omladdning medan den gamla ersätts av en ny
Slutligen ett kardinalfel av politikerna var att lova fortsatt låga priser. Den framtida bilden är komplex och sammanfatt och att förklara att medborgarna trots denna investering måste få högre och högre avgifter år för år och sedan söka säga att en annan lösning med tex mer bioenergi skulle varit dyrare går inte att bevisa.
Om dessutom löftet om billigt avfall från Europa inte kan infrias.. Ja vad säger man då. Då står man där med sin tvättade hals. Är det något politiken skall vara noga med är det skapa förtroende genom att tala sanning i alla delar och när vi inte vet så erkänna okunnigheten

Pentagonism(begrepp av Dwight Eisenhover om sårigheten att styra)
Tyvärr liknar debatten det som ofta hänt i amerikanska kongressen,andra parlament och riksdagar när generalerna kommer med stora och dyra vapensystem och det går inte att säga nej utan poltiken får försvara detta .
Teknokratin har ett övertag över politiken eftersom inte politiken förses med lika starka argumenterade alternativa motlösningar. Det är en fråga om både metod och makt och i detta perspektiv finns egentligen ingen objektiv lösning för vad politiken borde välja för att garantera vära barnbarn en trygg och hälsosam framtid och att vi förvaltar den planet som Gud givit oss på ett gott och kärleksfullt sätt. Tyvärr kan inte dagens beslut alla gånger garantera detta och kunskaperna är inte tillräckligt breda för att det som är bäst för oss förstås.Orsakssammanhangen är komplexa och inte enkla och därför får inte politiekn hemfalla åt förenkling

PLAN B
Beslut är nu tagen om samförbränningspanna. Däremot kvarstår den politiska diskussionen om bränslen.
Vid osäkerhetsbeslut av den grad som nu råder måste en plan B formuleras.
Den kan var en plan för hur man skullle kunna försörja sig med lokla och regionala bränslen tex via Hampaodling,Halm,energiskog mer solvärme ja kanske tom algodling i en damm där röken från pannorna leds under vatten och där alger får växa som skapa ett bränsle. All vägar måste prövas inför de eventualiteter som kan inträffa.
Vem vill spela ryskl roulett(En colt laddas med ett eller fler skott i magasinet men inte all och man sätter den mot tinningen och trycker av . Sannolikheten kn beräknas för självmord.

Diskussion i Västerås kommunfullmäktige om samförbränningsanläggning


Analys och reflexion av debattens argument och ståndpunkterFörst var det en utfrågning av Mälarenergis ledning och ett antal frågor ställdes och besvarades
Därefter kom den politiska debatten då samtliga gruppledare plus några från Mälarenergis styrelse samt en från centern och en från SD yttrade sig. Följande påståenden kom att användas av gruppledarna och dessa redovisas nedan med mina reflexioner och analys.

Fyra påståenden av debattörerna i fullmäktige:

1. Historiskt beslut. Vad gör detta ärende till ett historiskt beslut? Var det storleken på investeringen? Var det räddningen för Västerås och vårt bidrag till lösande av klimatkrisen.? Någon hänvisade nostalgiskt till Gustav Ohlsson(s) som på 60-talet genomdrev beslutet om fjärrvärme. Fjärrvärme var bra och är bra hävdades det utan man nämnde eller visste något om all den nya teknik och nya lösningar som är på väg in. T.ex. Feed-in tariffer för egenproducerad värme och el t.ex. via solvärme eller lokal värmecentral. Vidare värmepumpar, bergvärme och sjövärme som kan komma att konkurrera med fjärrvärme. Solceller och värmepumpar i samverkan. Öppannde för konkurrens på publika värmenät osv Nu handlade det om den teknik som för ögonblicket tycktes mest rationell.

2. Påståendet var att avfall är bra bränsle
Men okunnigheten om den sk avfallstrappan var slående. Men ingen var medveten om att Svensk avfall (en intresseorganisation för kommunala renhållningsföretag som VAFAB) har en nollvision för avfall. Att EU har tagit direktiv om återvinning av allt avfall. Det blir i alla fall lite kvar som går att förbränna men sanningen är att när papper, kartong, plast och trä återvunnits kvarstår mest keramik, tegel sten o liknande som inte går att bränna. Det sades att det finns hur mycket avfall som helst att emot för med ersättning utifrån Europa. Men om Europa i övrigt följer EU-s direktiv om avfallstrappa och om miljöorganisationerna som kämpar för ökad återvinning då blir det inget gratis avfall och väldigt lite att köpa. Det mest rationella för det EU-avfall som blir kvar i varje EU-land blir att göra gas av det och sedan via gasnätet eller biogasdistribution distribuera det tillsammans med naturgas. Transporter av avfallfrån syd och centraleuropeiska länder ger transporter som också skapa koldioxid. Framtiden är heller inte säkerställd genom att vi blir beroende av en energiimport som kan bli besvärlig i en kommande turbulent värld.(Stora nergi och resurskriser är att vänta i världen

3. Miljökonsekvenser
Dessa diskuterades inte eller ytligt. Giftutsläppen debatterades inte kring samförbränningen. Endast koldioxidminskningen togs upp. Den giftiga askan från förbränningen berördes inte. Utsläppen av livsfarligt stoft eller cancerframkallande polyaromatiska kolväten togs inte upp. All förbränning skapar växthusgas och så fort förbränning sker i luft uppstår kväveoxider och dessa är också växthusgas. Förbränning av avfall och biologiska mtrl ökar koldioxidhalten eftersom det som växt under många år under ackumulation förbränns på några minuter.

4. Det är en smart finansiering - Ingen frågade vad den effektiva räntan blir och hur det påverkar taxan. Man ryser lite vid ordet smart finansiering eftersom det var den typen av smarthet som skapade finanskrisen 2008. Är framtiden säkerställd mot den volatiltet som karakteriserar finansmarknaden. Vågar man lita på bankerna efter allt som hänt de senast åren? Är kommunens och Mälarenergis projekt vidare så väl riggat att inga kostnadsöverskridanden sker och att man har den finansiella kontrollen.

Andra lösningar
Slutligen fördes en debatt om panntyp där John Bergström från SD med sakkunnighet argumenterade för andra tekniska lösningar. Synda att John kommer från SD men hans argument tyckets som starka. Finns det en risk att den valda pannan inte kommer att fungera som avsett är en oro han väckt. Måhända måste bränslemixen bli en annan med mer biobränsle.
Evert Jonsson (C) tyckte det var bra för det skulle gynna lokala odlare och skogsägare. Kanske han tänkte på möjligheterna av energiskog, poppel, hybridasp, hampa och halm mm lokala biologiska bränslen (Ganska klok tanke som man kan sympatisera med)

John Bergström nämnde också kärnkraften som möjlighet. Secure och tidigare reaktorer finns inte .
Återigen synd att det är SD för här ligger snart en bra sann och ren lösning för lokal energi
Det dyker upp nu 200 MW(ungefär den nivå som ett framtida Västerås kan efterfrågan dvs 2TWH per år i enrgi) små kärnreaktorer som skulle kunna placeras 200-300 m ner i berggrunden. Det är kompakta tillslutna reaktorer som står några år för att sedan transporteras hen igen till fabriken för omladdning medan den gamla ersätts av en ny
Slutligen ett kardinalfel av politikerna var att lova fortsatt låga priser. Den framtida bilden är komplex och sammanfatt och att förklara att medborgarna trots denna investering måste få högre och högre avgifter år för år och sedan söka säga att en annan lösning med tex mer bioenergi skulle varit dyrare går inte att bevisa.
Om dessutom löftet om billigt avfall från Europa inte kan infrias.. Ja vad säger man då. Då står man där med sin tvättade hals. Är det något politiken skall vara noga med är det skapa förtroende genom att tala sanning i alla delar och när vi inte vet så erkänna okunnigheten

fredag 25 november 2011

HUR SKALL VÄSTERÅS VÄRMA SIG




HUR SKALL VÄSTERÅS VÄRMA SIG

1.Målet är att spara och använda energi så effektivt som möjligt. Hos medborgarna motverkas besparingar för anslutna till fjärrvärmen genom fasta avgifter och om abonnenterna sparar mycket så får Mälarenergi dålig ekonomi. Detta kan benämnas som systeminlåsning och incitamenten för besparingar blir låg. Sålunda bör taxan bli rörlig precis som hos Sala/Heby

2. Västerås avser elda fjärrvärme med importerat och inhemskt avfall. Detta står då i konflikt med EU-målet att mesta möjliga avfall skall återanvändas eller materialåtervinnas. Resterande biologsikt avfall skall göras till biogas/fordonsbränsle. Först i fjärde hand skall avfallet förbrännas i kraftvärmeanläggningar. Europa har underskott på biomassa och det ger också ganska snabbt underskott på avfallsbränslen varvid också fördyringar äger rum. Andra kommuner lär ha uppvaktat Västerås ty de är oroliga för att Västerås kan göra det svårt för andra kommuner att komma åt avfallet i Europa. Detta indikerar redan att en bristsituation är på väg.

3. Miljöproblem kring avfallsbränning sägs bli hanterade i kommande miljödomar men räcker det för en bra miljö i Västerås. I Västeråsfjärden har sedan länge olika gifter lagrats upp och skall vi fortsätta att lagra upp gifter t.ex. PAHC (polyaromatiska kolväten= cancerframkallande tjärämnen) Det alvarligaste är dock att man vill lagra den giftiga askan i bergrum som dessutom har kommunikation med grundvattnet. Askan förväntas innehålla giftiga organiska ämnen samt tungmetaller och trots ingjutning i betong eller motsvarande finns inga sådana ämnen som bryts ned med varierande hastighet och kontaminerar sin omgivning.

4. Finns en tillförlitlig kostnads/intäktskalkyl för projektet och vilka är riskerna för budgetöverskridanden och kalkyleringsfel. Kommer Mälarenergi att klara denna stora investering utan tillskott av eget kapital från kommunen eller annan intressent(nya delägare) under de kommande åren. Huvuddelen av investeringen skall lånas upp och till vilka räntor eftersom det under kommande år kommer att vara en vikande offentlig ekonomi i Sverige vilket torde höja räntan vid upplåning. En risk för överetablering av sopförbränningsanläggningar föreligger vilket kan få investerare att höja riskpremien vid utlåning.
Det finns en rad osäkerheter i besluten som måste analyseras bättre och seriöst
• Sambandsosäkerhet (Energihändelser på kontinenten som påverkar t.ex. det tyska kärnkraftsstoppet, snabb utbyggnadstakt av återvinnings- och förbränningsanläggningar )
• Målosäkerhet (Vilka mål skall gälla i energipolitiken, besparing, materialåtervinning, giftfri miljö)
• Resultatosäkerhet(Leder satsningen till de låga priser som utlovas och vilka blir de faktiska miljöeffekterna för Västeråsarna)

Borde det inte finnas en plan B dvs en lokla plan för hur man skall försörja sig med lokal förnyelsebar energi

Mälarenergi säger bl 25 november i VLT att avgifterna behöver höjas i framtiden. Men förhoppningen att eldning med europeiskt avfall skulle bromsa förväntad avgiftsexpansion kommer med stor säkerhet att inte infrias. Det troliga är att för en normalvilla kostar uppvärmningen 6-10.000 kronor mer om fyra år. Den bästa strategin för villaägare bostadsrättsägare och fastighetsbolag är att intensifiera besparingarna med komplettering av solvärme. Bergvärme i kombination med solvärme och solel kan ge nära nog självförsörjning. På sikt kan mellan 60-80 % av värmebehovet sparas. Detta skulle också ge oss i kombination med lokal bioenergi självförsörjning och oberoende av en osäker omvärld. Det gäller att hitta en politik som stimulerar och belönar besparingarna hos fastighets- och villaägarna

onsdag 16 november 2011

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om Förnyelsebar energi och/eller kärnkraft Måndagen den 21 november 2011 kl 18.30 i Stadsbiblioteket
















PROGRAM
1.Den förnyelsebara energin och dess möjligheter i Sverige.
Klarar sig Sverige på endast förnyelsebar energi. Vilka förnyelsebara energislag blir vinnare. Sol vind vatten, våg, geo eller bio? Vad gör vi i Sala/Heby
Hans Nyhlén Sala Energi AB


2.Ny kärnkraft med en ny generations reaktorer. Kärnkraften har utvecklats och det går att bygga säkrare och snabbare. Kärnkraften byggs ut i stora delar av världen och ses som en av lösningarna på klimatkrisen och peak-oil . Vilka möjligheter finns? Johan Hallén VD Westinghouse Electric Sweden AB


3.Den globala utvecklingen . Hur har mänsklighetens energiomvandling utvecklats? Hur utvecklas den? Vad krävs för en global välfärd till 2050? Hur kan det bli? Gunnar Littmarck Energidebattör

söndag 13 november 2011

Glöm inte 21 november

Glöm inte 21 november Gröna Liberaler om Kärnkraft och Förnyelsebar energi

fredag 11 november 2011

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om

















Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om
Förnyelsebar energi och/eller kärnkraft

Måndagen den 21 november 2011 kl 18.30 i Stadsbibliotekets hörsal Stadsbiblioteket i Västerås

1.Den förnyelsebara energin och dess möjligheter i Sverige.
Klarar sig Sverige på endast förnyelsebar energi. Vilka förnyelsebara energislag blir vinnare. Sol vind vatten, våg, geo eller bio? Vad gör vi i Sala/Heby
Hans Nyhlén Sala Energi AB


2.Ny kärnkraft med en ny generations reaktorer. Kärnkraften har utvecklats och det går att bygga säkrare och snabbare. Kärnkraften byggs ut i stora delar av världen och ses som en av lösningarna på klimatkrisen och peak-oil . Vilka möjligheter finns? Johan Hallén VD Westinghouse Electric Sweden AB


3.Den globala utvecklingen . Hur har mänsklighetens energiomvandling utvecklats? Hur utvecklas den? Vad krävs för en global välfärd till 2050? Hur kan det bli? Gunnar Littmarck Energidebattör

torsdag 10 november 2011

Förbränning aventyrar vår tillvaro

















Artikel i VLT den 10 november

Håkan Sjögren visar ingen oro över koldioxid-utsläppen den 8 november i VLT. Han har fel. Det råder inga enkla orsakssamband ty det handlar om komplexa samband mellan olika fenomen. En ökad mängd koldioxid i haven förändrar surheten som i sin tur minskar överlevnadsförutsättningar för växtlivet i vattnet vilket i sin tur ökar kol-dioxidhalten som ökar temperaturen i atmosfären.

Tundrorna tinar upp och släpper ut stora mängder metan som i sin tur ökar temperaturen. Förbränning ger också skadliga ämnen som ofta är cancerframkallande. De fossila bränslena är på upphällningen och därmed hotas även den ekonomiska framtiden. Biobränslen ger utsläpp och är bristvara. Håkan Sjögren borde använda sin tid för att argumentera för kärnkraft och ren förnyelsebar energi såsom solkraft, vågenergi och geovärme.

söndag 23 oktober 2011

Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om kärnkraft och förnyelsebar energi






Gröna Liberaler inbjuder till en diskussionskväll om
Förnyelsebar energi och/eller kärnkraft


Måndagen den 21 november 2011 kl 18.30 i Stadsbibliotekets hörsal Stadsbiblioteket i Västerås


1.Den förnyelsebara energin och dess möjligheter i Sverige.
Klarar sig Sverige på endast förnyelsebar energi. Vilka förnyelsebara energislag blir vinnare. Sol vind vatten, våg, geo eller bio? Vad gör vi i Sala/Heby
Hans Nyhlén Sala Energi AB


2.Ny kärnkraft med en ny generations reaktorer. Kärnkraften har utvecklats och det går att bygga säkrare och snabbare. Kärnkraften byggs ut i stora delar av världen och ses som en av lösningarna på klimatkrisen och peak-oil . Vilka möjligheter finns? Johan Hallén VD Westinghouse Electric Sweden AB


3.Den globala utvecklingen . Hur har mänsklighetens energiomvandling utvecklats? Hur utvecklas den? Vad krävs för en global välfärd till 2050? Hur kan det bli? Gunnar Littmarck Energidebattör

4.Diskussion mellan inledarna och mötesdeltagare Moderator Karl-Erik Andersson

Prissvängningar är farliga















I finansvärlden är volatilitet ett uttryck för hur mycket priset svänger eller varierar på finansiella och materiella tillgångar. Priset på olja svänger allt mer. Detta är typiskt för resurser som håller på att ta slut. Ett exempel är torsken utanför Kanada som innan den blev utfiskad blev utsatt för våldsamma prisvariationer. Det finns t.o.m. ekonomer som hävdar att krisen 2008 med skuggbankssystemet och de sjuka bostadskrediterna utlöstes av ökad volatilitet (prissvängningar) på råvarumarknaderna (t.ex. olja och gas).
Det är en tydlig långsiktig trend till växande fluktuationer av oljepriser. Blir det alltför stora svängningar finns det risk för sammanbrott i ekonomierna. Detta är skäl till snabb övergång till förnyelsebara energikällor och kärnkraft. Dessutom behövs en snål och effektiv resursanvändning.

KÄLLOR.Wikipedia:

Volatilitet är ett begrepp inom finansvärlden för prisrörligheten hos aktier och andra finansiella tillgångar. Enkelt uttryckt beskriver volatilitet hur mycket priset på en finansiell tillgång svänger eller varierar. Ju mer tillgångens värde rör sig upp och ner desto högre volatilitet har tillgången. Stockholmsbörsens volatilitet år 2005 var strax över 20 %.


Oil Caused Recession Not Wall Street Tom Therramus

It is imagined that volatility spikes in oil price also have to reach a critical threshold before they are of sufficient size to transmit knock-on effects on economic variables like inflation rate and investment risk.
The above being said, the fluctuating signature on the chart may be a pointer that the world is either approaching or on the down slope from Peak Oil. Chaotic change in the value or availability of a non-renewable resource often occurs during its terminal decline. A good example of this was whalebone , a material used for hooped dresses and corsets during the 19th century. The price of whalebone underwent large fluctuations as the whale species from which it came were hunted to near extinction. In an example closer to our own time, Atlantic cod numbers landed off New England have shown whipsaw surges and falls in response to over fishing. The author Jeff Vail has used chaos theory to show interesting parallels between volatility in oil price and how prey populations in the wild vary in relation to predation.


By Shah Gilani, Capital Waves Strategist, Money Morning

If the gut-wrenching market volatility of the past few weeks has made you sick to your stomach , I have some bad news for you: violent volatility is the new normal - or more precisely, the new ab-normal.

After massive market moves last week, the Dow Jones Industrial Average tumbled 419.63 points yesterday (Thursday). And, while t hat may be bad news for average investors, it's something Wall Street wants.

If you're not a day-trader, high-frequency trader, hedge-fund manager, or institutional desk trader, reading this is going to make you mad as hell. But it's something you have to know, understand, and accept if you're going to be a successful investor going forward.

The reality is that in their crusade to manufacture extraordinary personal wealth, Wall Street insiders have engineered volatility into the capital markets.

This change is permanent.

Indeed, the same dangerous volatility that destabilizes markets creates innumerable trading opportunities for Wall Street's proprietary traders. These traders feed off each other and off their banking-industry clients.

The game is simple: Wall Street creates market volatility, some of which leads to panic. Panicked investors, in desperate searches for safety, turn to "experts" for protection. And Wall Street rakes in the profits - not just from their market-crushing trades, but from the investment fees they charge individual investors, companies and nations.

It's similar to how the mafia might trash your business and then offer to "sell" you their protection services.

By increasing volatility in stock, bond, commodity and real estate markets, The Street has created a self-perpetuating moneymaking machine.

Obviously, without the manufactured volatility, markets would be more stable, predictable and better serve economic development and growth. But there are no extraordinary gains to be made in calm and stable markets.

So Wall Street for decades has worked to make market volatility the norm.

tisdag 11 oktober 2011

Varför finns inte ekologiskt kyckling att köpa?






Kycklingar uppodlas i stora fabriker med endast en A4-sida som livsyta. Dessa broiler är framavlade för att snabbt öka i vikt och kan inte leva mycket längre än till den i förväg planerade slaktdagen. Djuren sopas upp av sopmaskin och in på ett band där de automatiskt dödas, halshuggs och slaktas. Det händer att djuren slaktas levande. Mat som framställs på detta sätt är inte hälsosam.
Min fru och jag har beslutat att endast äta ekologiskt kyckling som växer upp under naturliga former. Vi försökte då köpa en ekologisk kyckling men vare sig CitiGross, ICA Erikslund eller Coop i Stenby hade sådan att sälja. Det är skandal att i en Fairtrade kommun inte dessa företag tillhandahåller ekologisk kyckling. Efterfrågan är för liten säger personalen i butikerna. Det gäller nu att från neutrala organ informera konsumenterna om hur kycklingarna har det och då väljer man nog ekologiskt.

måndag 26 september 2011

Vi måste satsa på enrgieffektivisering samt rena och förnyelsebara energikällor





Västerås fullmäktige beslutade 1 september om direktiv till Mälarnergi att både hålla låga taxor och minska koldioxidutsläppen. Företaget prisades med all rätt för sin goda effektivitet. Det är mycket lovvärda mål men Västeråspolitiken kan inte påverka världsutvecklingen. Det största problemet är inte koldioxiden utan överutnyttjande av världens fossila och biologiska energireserver. Under en följd av år kommer priserna på alla brännbar ämnen att stiga kraftigt och därmed kommer fjärrvärmepriserna att öka. Förnyelsen av kraftvärmeverket kräver stor extern belåning då det saknas tillräckligt eget finansieringskapital. Detta ger också en högre taxa.
Det behövs en kraftfull energieffektivisering där den förbrukade energin i boendet sänks drastiskt samt att de rena förnyelsebara energikällorna sol, vind, bergvärme och sjövärme får en ökad plats. Dessa källor kräver ingen dyrbar import eller transport av bränsle och är okänsliga för globala prishöjningar.

Karl-Erik Andersson Grön liberal
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

måndag 12 september 2011

Bygg bostäder i Gustavsvik














Västerås har fått en skön park utmed Mälaren vid Gustavsvik som sammanlöper med Lögarängen. Der är synd att så få människor är där och det är mest folk som cyklar igenom parken. På kvällstid vågar nog ingen utnyttja denna park och de fina träsofforna och broarna som kommunen anlagt har blivit nedklottrade. Byggde man bostäder där ICA förr hade sin kontors- och lagerverksamhet och där numer Mälarenergis kontor och Idrottshallarna i de gamla lagerhusen finns skulle en social kontroll upprättas i parkområdet likt den som finns på Lillåudden eller i Äventyrsparken på Vallby. Då skulle de fina investeringarna i Gustavviksparken ge alla Västeråsare ett mervärde.

Karl-Erik Andersson Grön liberal

torsdag 8 september 2011

Västerås kan inte påverka de globla enrgipriserna






Västerås fullmäktige beslutade 1 september om direktiv till Mälarnergi att både hålla låga taxor och minska koldioxidutsläppen. Företaget prisades med all rätt för sin goda effektivitet. Det är mycket lovvärda mål men Västeråspolitiken kan inte påverka världsutvecklingen. Det största problemet är inte koldioxiden utan överutnyttjande av världens fossila och biologiska energireserver. Under en följd av år kommer priserna på alla brännbar ämnen att stiga kraftigt och därmed kommer fjärrvärmepriserna att öka. Förnyelsen av kraftvärmeverket kräver stor extern belåning då det saknas tillräckligt eget finansieringskapital. Detta ger också en högre taxa.
Det behövs en kraftfull energieffektivisering där den förbrukade energin i boendet sänks drastiskt samt att de rena förnyelsebara energikällorna sol, vind, bergvärme och sjövärme får en ökad plats. Dessa källor kräver ingen dyrbar import eller transport av bränsle och är okänsliga för globala prishöjningar.

måndag 29 augusti 2011

Undvik global försörjningskris















Internationella Energiorganet IEA visade 2008 i en prognos att den fossila energianvändningen andel år 2050 skulle sjunka från idag 80 % till 55 %. Kärnkraft och förnyelsebara energikällor delar på resten.(Kärnkraft 10 % och förnyelsebart 45 %) Det anmärkningsvärda är att det är fortfarande en stor andel fossil energianvändning och detta är bekymmersamt ty de ekonomiskt tillgängliga fossiltillgångarna(olja, gas och kol) minskar mer än som bedömts tidigare. Det handlar inte bara om klimatet utan vår försörjning och trygghet. Detta innebär att både kärnkraft och förnyelsebar energi måste ökas mer än nuvarande prognoser i världen om en försörjningskatastrof skall undvikas.

torsdag 25 augusti 2011

Det behövs basenergi


Bilden är från sågspånslager vid Bodafors Trä AB (sågverk i Småland)- en resurs som skulle kunna bli fordonsbränsle istället för att eldas upp i ineffektiv värmeförsörjning i form av pellets

Centerpartister påstår i VLT den 25 augusti i VLT att kärnkraft är att lösa energifrågan med dagens lösningar. Men i artikel den 13 augusti har undertecknad hävdat att det behövs en basenergi i samhället och denna är kärnkraft bör motsvara 30-40% av energibehovet. Kärnkraftstekniken har vidareutvecklats under 30 år och därför bör alla reaktorer ersättas snarast möjligt med nya och inom några år kan avfallet återanvändas i speciella reaktorer och då finns bränsle för ca 3000 år. I övrigt skall ren förbränningsfri förnyelsebar energi användas såsom sol, vind, vatten och bergvärme. Smarta nät behövs för att hålla den ögonblickliga energinivån i balans med efterfrågan Biomassan skall användas för framställning av fordons- och flygbränsle. Denna struktur är radikal och förnyande.

Karl-Erik Andersson Gröna Liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360


lördag 20 augusti 2011

Avfall kan återvinnas- insändare i VLT den 19 augusti





Avfall en återvinningsbar resurs
Vid ett seminarium den 14 juni i Västerås stadshus mellan tjänstemän och politiker om avfallsplanering konstaterades att mesta möjliga avlagda produkter och avfall skall återanvändas eller återvinnas. Avfallsindustrin har kommit så långt att mer än 90 % av allt avfall kan återvinnas. Allt mindre del kommer att bli tillgängligt för förbränning och därför är det vanskligt att basera fjärrvärme på avfallsförbränning. Däremot finns det hushålls -, lantbruks- och skogsavfall som kan förvandlas till biogas för drivning av fordon. Denna utveckling kommer att gälla hela EU. Därför måste energieffektivisering, bergvärme, solenergi och spillvärme (industrier, biogasframställning och kärnkraftverk) bli huvudlinjen i den kommunala energiplaneringen för uppvärmning av bostäder och arbetslokaler.

Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

onsdag 10 augusti 2011

Ekonomiska beslut borde grundas på mer långsiktiga överväganden












Skrev denna artikel den 9 augusti 2011
(Har kreditvärderingsföretagen för stor makt?)

Standard & Poor’s sänkning av USA:s kreditvärdighet görs av en liten grupp experter som påverkar börsanalytikers uttalanden och som i sin tur framförallt påverkar småsparares beteenden. Allt sprids ögonblickligen och påverkar hela världen nästan samtidigt om man bortser från börsernas öppethållandetider. Frågan inställer sig om denna ordning är rimlig och att ekonomi skall styras genom kortsiktiga spekulationer i vinster och förluster genom bedömningar från ett privat företag (McGraw-Hill). Våra ekonomiska beslut borde istället styras utifrån långsiktiga överväganden kring överutnyttjandet av naturresurser, global energi- och livsmedelsförsörjning samt miljöproblemen. En ordning som inte fokuserar på långsiktig hållbar utveckling måste ändras.

Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360)

måndag 8 augusti 2011

Blomsterutsmyckning av staden är viktigt









Bilden är från Sävsjö

Efter besök i många kommuner konstaterar man att de flesta kommuner satsar på vackra blomstersmyckningar av rondeller, kring gator/trottoarer, torg, offentliga byggnader och affärsområden. Men i Västerås har man inte gjort detta och därför blir stadsbilden mindre vacker och detta drar i sin tur ned Västerås anseende. Det behövs en uppryckning av Västerås planteringar . Såväl i stadens kärna som i dess affärs- och arbetsområden är blomster viktiga. En vacker stad blir attraktiv för medborgare, företagare och affärsmän.
Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

lördag 6 augusti 2011

Renare vatten i Mälaren och ökad badkvalitet Fördjupning i förhållande till debattartikel den 7 i VLT









Vattenhanteringen
Dagvatten leds ut i Mälaren och för med sig gifter och näringsämnen Vid stora regn bräddas avloppsverket varvid orenat vatten förs ut i sjön med tarmbakterier. Ett antal deponier läcker ut vatten där tungmetaller och asbest begravts. EU; s gränsvärden för cancerframkallande tjärämnen överskrids i Västeråsfjärden. Dessa kolväten(PAHC) bildas vid förbränning av fossil- och biobränslen. Vid en ständig påspädning av gift når man en gräns då det blir avsevärt mycket mera riskfyllt och då ekosystem för växt och djurliv kan kollapsa.
Utan risker skall vi kunna bada i Mälaren och vistas vid stränderna. Långsiktiga åtgärder är
1. Ombyggnad och flytt av reningsverk pga. av bräddningsrisk och ökad befolkning
2. Minskad fjärrvärmeförbränning genom besparingar, värmepumpar och solenergi
3. Nya system för dagvatten.



Vidare gäller följande:

Stadens dagvatten är ett stort problem som kan lösas hållbart
• Genom fördröjning och infiltration direkt i de områden där nederbörden faller och med vackra kanaler, dammar och växtbarriärer blir dagvattnet en resurs som kan användas till att försköna stadsrummet.
• På samma sätt som Östersjön skall räddas måste Mälaren räddas och dess ekosystem/ biologiska mångfald skall bevaras. Det är också en stor turistresurs
• Målet är att få baden godkända enligt EU-norm

På riksnivå arbetar FP med att rädda Östersjö och Mälaren är en systersjö. Ingen badplats vid Mälaren uppfyller EU-standard. Övergödning, algblomning och gifter som hotar ekosystemen måste motverkas. Dagvatten rinner idag oftast direkt ut i sjön liksom näringsämnen från jordbruket. Detta kan stoppas genom växtbarriärer, dammar och reningsverk och kontrollerad avrinning. (Växjö kommun är en föregångskommun i detta avseende) Avloppsverken släpper ut orent vatten och det krävs åtgärder i alla kommuner vid Mälaren. I Västerås bör man kalkylera vad en flytt av avloppsverket skulle kosta efter hänsyn till tomtens alternativvärde. Det behövs också en plan för hur dagvattnet kan bli en resurs till att försköna stadsrumme

Giftfri växtnäring kan återvinnas ur avloppsslammet
I många kommuner är rötslammet ett problem då det inte kan föras ut på åkrarna pga. av för mycket tungmetaller och medicinrester. Det är emellertid angeläget att ta tillvara växtnäringen i avloppsvatten men gifter måste rensas bort. Den starka fokuseringen på slamspridning har bromsat upp giftfria lösningar i Sverige. Det finns nu metoder där man kan utvinna fosfor ur askan från bränt slam. Metoden kan kombineras med kostnadseffektiv energiutvinning. Framtida brist på fosfor (med låg kadmiumhalt) lyfts ofta fram som ett motiv för att använda avloppsslam som gödsel. Med förgasningsmetoder kan man återvinna så gott som kadmiumfri fosfor ur avloppet för att jämföra med slammets 25-35 mg kadmium per kg fosfor. En förgasning av avloppsslam och annat lokalt avfall är en bra lösning. Den ger mer biogas än vad nuvarande rötningsmetoder innebär. I det läget blir avfallskvarnar möjliga
Rädda sjöarna, haven, mångfalden och Mälaren.
Professor Urban Emanuelsson varnar för hoten mot mångfalden i naturen men också hoten mot sjöar och hav. Det är bl a jordbrukets läckage av kväve och andra näringsämnen. Därför måste man anlägga fler våtmarker som kvävefällor och om dessa våtmarker skall fungera (inte läcka ut närämnen) som kvävefällor då måste vi skörda det som växer i dessa våtmarker och av denna kan vi också göra bioenergi Så bör man göra på många ställen i länderna som omger Östersjön Det är ett positivt samband mellan biologisk mångfald, anlagda våtmarker, energiförsörjning och trivsel. Kring Mälaren växer också höga vassruggar och vi bör bl a i Västerås skörda dessa till biogas och samtidigt få en renare sjö och trevligare natur. Det behövs en gemensam plan för alla kommuner runt Mälaren för att stoppa näringsläckagen. Vattnet i Mälaren måste förbättras.
Det är ett rimligt krav att man fritt och utan hälsorisk skall kunna bada i Mälaren även inne i städerna som i Västerås vid Lillåudden. Förbättring sker genom att inget avloppsvatten får gå ut och istället förs det till en avgränsad speciell damm där man odlar växter som suger upp näringsämnena. I dammen skulle man pröva att skicka ned koldioxiden från vårt fjärrvärmeverk och låta alger och andra växter assimilera koldioxiden. På botten bildas då ett torvliknande material som soltorkas och förgasas för användning till bränsle i pannan eller till fordonsbränsle. Mao ett intressant lokalt kretslopp kan skapas och vi får en underbar badsjö i Mälaren. Utöver detta gäller att inget dagvatten eller vatten från jordbruksmark får rinna ut innan det passerat reningsbarriärer

fredag 5 augusti 2011

Malmbäcksbor måste agera- artikel i Smålandstidningen






Det går att skapa en positiv utveckling i Malmbäck men för det krävs aktiv handling . Det finns ett bra föreningsliv och det bör utnyttjas. En möjlig väg som prövats i en del andra länder med liknande problem är att bilda en utomparlamentarisk ”aktionskommitté för Malmbäcks framtid”. En sådan kan påverka och förhandla med politikerna. Uppgiften skall vara att driva följande frågor
1. Ny väg och busstrafik till Jönköping
2. Bildning och aktiv försäljning av attraktiva tomter till välbetalda inflyttande som jobbar i Jönköping
3. Inlösning av fallfärdiga byggnader för nybyggnation av villor eller flerfamiljshus
4. Byggande av kommunala seniorbostäder (bostäder som anpassats för äldre människor med breda dörrar, utan trösklar, bottenvåning med uteplats mm) där äldre människor kan bo bekvämt
5. Byggande av insats- eller ägarelägenheter som äldre seniorer kan köpa efter det man sålt sitt hus
6. Utveckla slumrande naturresurser t.ex. Tomtabacken för verklig turism

Karl-Erik Andersson Fritidsboende i Hästeryd Malmbäck och fritidspolitiker i Västerås

onsdag 3 augusti 2011

Offensiv hälso- och sjukvård








Sverige är bland de länder som har minst antal vårdplatser per 1000 inv. och det är ofta överbeläggningar på svenska sjukhus. Situationen kan förbättras om följande politiska åtgärder vidtas.
1. Antalet vårdplatser ökas, speciellt på sjukhemssidan för rehabilitering. Detta avlastar intensivvården.
2. En ökad satsning sker på habilitering/rehabilitering t.ex. på strokepatienter.
3. Genom bättre processer, medicingenomgångar och läkare i kommunal äldreomsorg kan händelseförloppet från hem till sjukhus och från sjukhus till hem i en ständigt återkommande följd särskilt för många äldre förebyggas och förhindras.
Dessa åtgärder behöver inte nödvändigtvis kosta mer utan sparar också kostnader genom snabbare tillfrisknande. Slutligen är det viktigt med nytänkande kring ledning och styrning i hälsovården.
Anita Hansen, Barbro Hillring, Harriet Andersson, Örjan Rosell, Larsowe Roman,
Karl-Erik Andersson, Liberala seniorer och FP

Karl-Erik Andersson
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

2011-05-03

torsdag 21 juli 2011

Två viktiga politiska handlingar för orten Malmbäck artikel i tidningen Smålänningen den 23 juli


















Jag skrev denna artikel tidningen Smålänningen som dominerar Nässjötrakten.
På somrarna har jag min fritidsbostad utanför orten malmbäck som ligger på det småländska höglandet.
Denna ort kännetecknas av stagnation och jag har i artikeln velat visa hur denna nedåtgående spriral kan brytas

" En orts framgång är beroende av dess människor. Om den äldre befolkningen på en ort hela tiden ökar medan de yngre åldersgrupperna minskar kan man lätt hamna i en nedåtgående spiral. Huspriserna sjunker eller förblir låga samtidigt som underhållet är försummat. Detta innebär lätt att socialt svaga grupper flyttar in varvid ortens nedgång ytterligare förstärks. Utvecklingen kan brytas på två sätt
1. Förbättrade kommunikationer till Jönköping, som är en stad stadd i snabb ekonomisk utveckling. Busstrafik till Jönköping och bättre vägar bör snarast byggas. Detta skall möjliggöra för välbetalt folk kan flytta till Malmbäck som vill jobba i Jönköping/Huskvarna. I Malmbäck kan många trevliga tomter frigöras
2. Kommunalägda hyresbostäder som är senioranpassade bör byggas i Malmbäck. Detta skall möjliggöra för äldre människor att skaffa sig ett bekvämt boende t.ex. kring torget i Malmbäck.
Det var helt fel att för några år sedan försälja Lindens kommunala fastigheter till privata fastighetsägare. Den s.k. allmännyttan (kommunalägda bostadsbolag) har större kompetens i att förvalta, underhålla och bygga bostäder. Men det går att ändra på det och det finns många lämpliga tomter och saneringsfastigheter som där nya bostäder kan byggas på.
Problemet är att Nässjö kommun med huvudort Nässjö utmärks av stor sysselsättningsbrist och social problem och med ett näringsliv som inte kan anses vara i framkant vad gäller efterfrågan av vare sig kvalificerade eller okvalificerade jobb. Detta står i bjärt kontrast till Jönköping som har alla typer av arbeten. Politiker i Nässjö tänker nog inte så mycket på Malmbäck
Malmbäcksborna måste agera politiskt för bättre kommunikationer till Jönköping samt byggande av kommunala hyreslägenheter för seniorer. De malmbäckspolitiker i valet som propagerade för levande landsbygd, hela Sverige skall leva och för fler jobb bör nu träda fram och gå till politisk aktion för att rädda orten Malmbäcks framtid.
Karl-Erik Andersson fritidsboende i Hästeryd Malmbäck, boende i Västerås samt fritidspolitiker
Hästeryd 57072 Malmbäck och
Mälargatan 10 72010 Västerås
070-5508360

torsdag 7 juli 2011

Trafiksituationen kräver magnettåg










Efter vår studieresa i Tyskland har vi dragit följande slutsatser
Trängsel är i många regioner ett ökande problem då städerna växer. En alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt och på många ställen kan man kalla det trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar pga. att arbetsmarknaden kräver alltmer pendling. Situationen är på många håll i t.ex. Tyskland och i Sverige alltmer kaotisk. Tågen går inte i tid eller ställs in vilket skapar osäkerhet hos resenärer som istället väljer bilen och belastar biltrafiken än mer. Något måste göras!
Transportsektorn står för en stor del av giftutsläppen i luften bl.a. polyaromatiska kolväten (tjärämnen), tungmetaller, mikrostoft, kväveoxider. Alla dessa ämnen orsakar sjukdomar i t.ex. luftvägarna. Bullret är ett annat problem som också ger hälsorisker. Övergång till magnetdrift ger inga giftutsläpp och ger betydligt lägre ljud än konventionella fordon . Växthusgaserna orsakas framförallt av biltrafiken medan tågen i regel är mer klimatvänliga förutsatt att elen är producerad på miljövänligt sätt. Mer kollektivtrafik och mer miljövänliga bränslen måste till. De lättanvändbara resurserna olja och gas sinar framöver och priserna stiger kontinuerligt vilket ökar kostnaderna för transporter.

Transportapparaten är inte dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag. Behoven av investeringar i infrastruktur är enorma om man vill åstadkomma ett hållbart samhälle. Hittills har politiken skjutit problemen framför sig. Länge har underhållsinsatserna inte varit takt med behoven. Tron att måttliga investeringar löser behoven är tyvärr dominerande och oron för låneskulder bromsar investeringstakten. Genom byråkratiska processer fördröjs byggprocesserna under många år. Det är dock oundvikligt att investeringarna måste ökas i infrastruktur och samtidigt måste dessa investeringar göras på ett ur samhällsekonomin optimalt sätt. Finansiering av jättelika infrastrukturinvesteringar måste tryggas och tiden för samhällsplanerings- och byggprocesserna måste kortas ned. Samhällsekonomiska livscykelsanalyser måste bli vägledande för beslut.

Magnettågen är en möjlig persontransport och magnetbanorna skall avlasta den konventionella tågtrafiken och biltrafiken. Därmed ges ett utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig lika snabbt. Det kan uppskattas att 60-80% av den biltrafik som varje dag rör sig mellan Västerås och Stockholm skulle kunna ske med magnettåg. Ett sådant tåg skulle förflytta sig på ca en kvart till Stockholm med fyra a fem avgångar per timme. En dubbelspårig magnetbana Stockholm - Västerås samlokaliserad med E18 kan realiseras på kort tid tidiga biljettintäkter. Investeringskostanden skulle bli ca 22 miljarder men i gengäld räcka i 80 år. Underhållskostnad för tåg och bana beträffande magnetbana 450 km/h uppgår till ca en tredjedel av motsvarande för det traditionella tyska höghastighetståget (ICE) i 250 km/h. Transportkapaciteten blir 6-7 gånger större än för konventionellt höghastighetståg och trafikinfarkter kan lösas upp. Högre hastighet lockar fler resande vilket leder till högre intjäning Magnettåg förbrukar signifikant mindre energi än traditionella tåg i samma hastighet.
På sikt möjliggör detta en regionförstoring genom att intresset för och attraktiviteten i pendling ökar.
Carl-Åke Utterström(FP) Grönliberal
Karl-Erik Andersson(FP)Grön Liberal
Harriet Andersson (FP) Grön liberal,

måndag 4 juli 2011

Magnettågsstudier ANALYS

















AnalysTrafik och transportsituationen präglas i många delar av välden av följande kännetecken
 Trängsel
 Olyckor
 Växthusgaseffekter
 Ökande kostnader
 Investeringsbehov

TrängselTrängsel blir i många regioner ett ökat problem och städer växer. En alltmer ökad trafikvolym orsakar köbildning och trafikstörningar. Problemet blir alltmer påtagligt och på många ställen kan man kalla det trafikinfarkter. Det gäller både vägar och järnvägar. Kapaciteten i järnvägssystem och vägar räcker inte till. Människors behov av rörlighet ökar tfa att arbetsmarknaden kräver alltmer av pendling. Situationen är på många håll i tex Tyskland och i Sverige alltmer kaotisk tex Mälardalen. Tågen går inte i tid vilket skapar osäkerhet hos resenärer som istället väljer bilen och belastar biltrafiken än mer. Något måste göras!

OlyckorEn följd av ökad trängsel är olyckor i trafiken. Främst tänker man kanske på biltrafiken men även det ökande tågresandet ökar olyckfallsrisken tfa att mängden nedslitet mtrl ökar och att apparaten inte är dimensionerad för de stora volymer det handlar om idag

Växthusgaserna
Växthusgaserna orsakas framförallt av biltrafiken medan tågen i regel är mer klimatvänliga förutsatt att elen är producerad på miljövänligt sätt. Mer kollektivtrafik och mer miljövänliga bränslen måste till.

Ökande kostnader
Tfa av att de lättanvändbara resurserna olja och gas sinar framöver stiger priserna kontinuerligt och därmed ökar kostnaderna för transporter.

Ökande investeringsbehovBehoven av investeringar i infrastruktur är enorma om man skall kunna åstadkomma ett hållbart samhälle. Hittills har politiken skjutit problemen framför sig. Länge har underhållsinsatserna inte varit takt med behoven. Tron att måttliga investeringar löser behoven är tyvärr dominerande och oron för låneskulder bromsar investeringstakten. Genom byråkratiska processer fördröjs byggprocesserna under många år. Det är dock oundvikligt att investeringarna måste ökas i infrastruktur och samtidigt måste dessa investeringar göras på ett ur samhällsekonomin optimalt sätt.

Magnettågen är en del av problemlösningenMagnettågen rör sig på en magnetisk kudde vilket innebär att den ej berör material varvid slitaget är litet. Hastigheten blir hög vilket ger kortare restider och medger ökad transportkapacitet för varje tåg. Transportkapaciteten blir ca 3 gånger större än för ett konventionellt höghastighetståg.
Magnettågen skall ses som persontransport i första hand och de sk maglevbanorna skall avlasta den konventionella tågtrafiken och biltrafiken. Därmed ges ett utökat utrymme för godstransporter med konventionella tåg som inte behöver röra sig er än 160 km tim. Det kan uppskattas att 60-80% av den biltrafik som varje dag rör sig mellan Västerås och Stockholm skulle kunna ske med maglevtåg. Ett magnettåg skulle förflytta sig på c, a en kvart till Stockholm.
Slutsatser
A. Magnettågsbanor kan anläggas:
1. Där det finns en stark pendling eller där det skall möjliggöra en stor pendling genom minskning av biltrafik och ökad rörlighet på arbetsmarknaden. (Tex Mälardelen är en arbetskraftsregion) Västerås-Stockholm är ett sådant exempel
2. Stor resandeström till internationellt flygfält tex Göteborg - Landvetter
3. Mellan de stora städerna Stockholm, Göteborg, Malmö, Köpenhamn , Oslo

B. Magnettågen skall opereras av själständiga företag och inte integreras i järnvägsföretagen eller banorna. Magnettågsföretagen måste få utveckla sin egen teknokultur och kan inte leva ihop med företag som domineras av den traditionella järnvägskulturen. Däremot får myndigheterna se till attt traditionella tågstationer och magnettågsstationer samlokaliseras

Västerås behöver en försköning













Stadens parker, rondeller och gatukanter behöver förskönas genom finare blomsterplanteringar. Klotter bör snabbare avlägsnas från väggar och andra faciliteter. Stadens statyer bör vara sköna och inspirerande som är en del i stadens estetik. Fler städer i samma storleksklass har lyckats bättre tex Jönköping. I den staden har man också åstadkommit ett levande stadscentrum med folkfyllda butiker, restauranger och kaféer trots ett mycket attraktivt butikscentrum utanför staden som heter A6 och är som en affärsmagnet med stora varuhus och som attraherar stora delar av Jönköpings län. Bygg mer centrumnära samt bekvämare parkering är bra åtgärder. Stadsträdsgårdsmästarnas uppdrag bör förändras och ges ny inriktning.
I Västerås finns fler tomter i centrala lägen innehållande skräp, skrot, bråte och sly ofta ägda av privatpersoner eller bolag. Här bör inledas från kommunens sida samtal om frivillig försköning då det höjer fastighetsvärdena. Tomter som av planeringsskäl skall ligga i lager fler år bör gräsbesås och klippas regelbundet och som med fördel kan användas för sport och rekreation. Trädförtätningar bör glesas så utsikter återställs till Mälaren t.ex. vid Björnövägen ut till Björnöbron eller vid träddungarna utanför Trumslagarbackens äldreboende. Detta är förutom en viktig miljöåtgärd ett sätt att skapa företagsklimat och attraktiv boendestad i Mälardalen. En skönare och renare stad måste bli kommunens mål och försköning må sättas in så for som möjligt
Karl-Erik Andersson(FP) Gröna liberaler
Mälargatan 10
72210 Västerås
070-5508360

måndag 27 juni 2011

Kina villigt att rädda Europa















Detta är mycket intressant
Av: Yvonne Edenholm
Publicerad idag, 12:58 2 kommentarer

Kina vill gärna bli räddaren i nöden. Kinas statsminister Wen Jiabao öppnar för lån till flera europeiska länder trots turbulens.


Klicka för större bild
Wen Jiabao. Foto: Scanpix
VerktygTipsaSkriv utStörre textUnder ett besök i Storbritannien sa den kinesiska statsministern att hans avsikt är att hålla fast vid ett kinesiskt handelsöverskott. Han sa att han ville ha en balanserad och hållbar tillväxt inom handeln.

Europeiska länder som har svårt att få lån kommer också kunna få hjälp av Kina. Enligt NRK, Norsk publik service lånade Development bank och China Export-Import Bank ut minst 110 miljarder dollar eller drygt 700 miljarder kronor under 2009 och 2010.

Dagen innan var Wen Jiabao i Ungern. Där meddelade han att Kina kommer att köpa ungerska statsobligationer för att öka landets kreditgräns.

I söndags upprepade han att han är beredd att köpa statsobligationer även i andra länder i det krisdrabbade euroområdet.

Hur mycket pengar det handlade om ville inte Wen Jaibo säga.

I dag är Wen Jiabao i Berlin och han avslutar sin resa i Europa på tisdag kväll.

Av: Yvonne Edenholm
Maila reportern

söndag 26 juni 2011

Stig hagström har avlidit och en sann smålänning















Stig Hagström är född i Ängs församling i Nässjö kommun 1932. Han tillbringade en del tid under sin barndom i Västanå Malmbäck hos familjen Svanberg.
Stig hade flera bröder varav en var ekonomichef i Ronneby samt en annan som var färghandlare i Hallstahammar. Stigs barndomstid var fattig och fadern gick bort vid tidig ålder.

Jag träffade Stig många gånger då han var professor vid Stanford och framförallt var det hans visioner om informationssamhället som inspirerade . Hans förutsägelser kom i allt väsentligt att infrias bla i Internetrevolutionen. I samband med försöken att forcera IT;s införande i samhället träffade jag Stig som Unviversitetskansler.

Det är med stor saknad som Stig numer inte längre finns
Nedan följer en mer officiell historiebeskrivning av Stgs liv


Stig Hagström, född 1932, död 2011[1], var en svensk fysiker och tidigare universitetskansler som var verksam vid Stanforduniversitetet i Kalifornien.[2]

Hagström studerade vid Uppsala universitet och blev filosofie kandidat 1957, filosofie magister 1958, filosofie licentiat i fysik och kemi 1961 och filosofie doktor i fysik 1964. Han disputerade på doktorsavhandlingen Studies of some atomic properties by electron spectroscopy[3] och hade Kai Siegbahn som handledare på doktorsarbetet.[2] Efter att under tiden 1964 till 1966 ha forskat i USA, var han 1966 till 1969 docent vid Chalmers tekniska högskola och 1969 till 1976 professor i fysik vid Linköpings universitet. 1976 till 1987 var han verksam vid Xerox forskningscenter i Palo Alto, och 1987 till 1992 som professor i materialvetenskap vid Stanforduniversitetet.

År 1992 utsågs Hagström till svensk universitetskansler, och efterträdde Gunnar Brodin på posten. Han stannade som universitetskansler till 1998 då han efterträddes av Sigbrit Franke.

Efter sin pensionering som universitetskansler återvände Hagström till Stanford som professor emeritus och var från 2001 involverad i verksamheten vid Stanford Center for Innovations in Learning.[2]

Hagström var från 1983 ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien, vars preses han var 1993 till 1996, och blev 1992 ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Han var hedersdoktor vid Linköpings universitet och Blekinge tekniska högskola.

tisdag 7 juni 2011

Förnyelsebar energi tillsammans med kärnkraft löser morgondagens försörjning






Det är möjligt att täcka energibehovet med förnyelsebar energi men det skulle innebära negativa miljökonsekvenser. Det finns stora bioenergiresurser. Endast en tiondel av tillväxten av grot (grenar och toppar) tillvaratas idag som bränsle i Sverige. Stubbarna är en ungefär lika stor resurs men används ännu marginellt. Produktionen av bioenergi kan fördubblas. Bioenergi innebär emellertid ett utsläpp av koldioxid och en fördubblad produktion skulle innebära mer utsläpp än vad som binds i nya träd. För det andra innebär förbränning bildning av cancerframkallande ämnen bl.a. polyaromatiska kolväten samt mikrostoft av nanopartikelstorlek som tränger in i människors luftvägar och orsakar sjukdomar.

Industri- och hushållsavfall kommer till följd av materialåtervinningsbehovet bli en krympande energikälla och för att återvinna material måste kanske mer energi tillföras. Den globala bristen på naturresurser gör återvinning till en huvuduppgift för företag och samhälle.

Förbränning av vilket bränsle det än må vara är tvivelaktig i hållbarhetsperspektiv. Bättre vore att utnyttja all biomassa (inkl grot, klenträd och stubbar) från skogen till att producera byggmaterial och därmed skulle man binda koldioxiden för lång tid framöver. Dessutom skulle detta kunna ge stora exportintäkter i en värld som kommer att efterfråga mycket byggmaterial. En del av den biomassa som eldas upp idag borde förvandlas till biobränsle för fordon, flyg och båtar samt att spillvärmen från sådan produktion används som uppvärmning av bostäder.

Ren förnyelsebar energi kan framställas i integrerade system för solkraft (solpaneler och solceller), värmepumpar från berg och sjö, spillvärme från industrier och kärnkraftsverk och vind & vattenkraftkraft. Med smarta system och energieffektiviseringar kommer bostadssektorn inte behöva mer än 10-20% av dagens energikonsumtion. Elhybridbilar som kan laddas med grön el behöver endast 20 % av dagens energikonsumtion, då el är 4-5 gånger effektivare än explosionsmotorer.

Vind och solenergi är variabla energikällor dvs. när det inte blåser och solen inte skiner blir det ingen el. Vattenkraften är variabel över en längre tidsperiod beroende på den årliga nederbörden. Därför behövs smarta elnät som kan anpassa konsumtionen till utbudet och det behövs energilagring.
En rimlig strategi är att 35-40 % av det inhemska energibehovet är täckt med kärnkraft och som dessutom bör producera för export och energilagring. Energilagring sker enklast genom att överskottselen används för uppumpning av vatten i dammar och när vindkraften och solkraften ger för lite energi låter man den potentiella kraften i dammarna reglera energimängden genom ökad vattenkraftsproduktion.

Kärnkraftsverken bör börja byggas om snarast då det nu finns nya typer av säkra reaktorer. Genom nya byggprocesser och produktifiering kan kärnkraftsverk anläggas på kortare tid än tidigare beräknats (tre år enlig uppgifter från Westinghouse). Det är möjligt att skapa ett energieffektivt samhälle baserat på smarta effektiva system, förnyelsebar energi och kärnkraft. Avgaser från fossil förbränning kan elimineras och ett minimum från förbränning av bioenergi bör ske. Det blir ett rent samhälle med ren energi och där man säkerställt tillgången på bränslen.
Karl-Erik Andersson (FP) Gröna liberaler Mälargatan10, 72210 Västerås, telefon 070-550 83 60

torsdag 26 maj 2011

Avfallskvarnar












1. Med avfallskvarnar menas här matavfallskvarnar och inget annat. I matavfallskvarn kan de flesta matrester tas om hand liksom hushållspapper. Kraftigare ben går inte heller att mala ned liksom plastbehandlade servetter. Observera att dessa rester då inte spolas ut utan får tas om hand i det övriga fasta avfallet.
2. Mängden nedmalt matavfall kan inte äventyra avloppsnätet då det alternativt skulle kommit ut som latrin i toaletten
3. I Surahammar har 54 % avfallskvarn. Genom avfallskvarn vinns 63,7 MWH och om man skulle kört det med bil skulle man fått ett energiunderskott på 164 MWH
4. Stockholms stad tillåter frivilligt att man får ansluta matavfallskvarn
5. Det finns sålunda inga skäl att som nu förbjuda matavfallskvarnar ty det ger mer nettoenergi (mindre fordonstransporter) samt annars lika mycket biogas med ett slam som kan köras ut som gödning på åker, vanlig skogsmark eller energiskogsmark. Slammet från reningsverken håller acceptabla värden på metaller och medicinrester är normalt inget problem vid gödning av åkermark
6. Sålunda det kan inte föreligga något kapacitetsproblem i ledningsnätet med hänsyn till matavfallskvarnar (substitutionsförhållandet mellan matavfall och latrin varierar mot varandra med viss jämnhet). Matavfallskvarnar ger lägre CO2 utsläpp.
7. I nya bostadsområden skulle det kombineras med sughämt för fast avfall fast sorterat på metall, glas, papper mm
8. Problematiken kan ligga i bolagsstrukturen ty VAFAB har växtkraft för påsrötningen och Mälarenergi slamrötningen vid Kungsängsverket