Stora investeringar i infrastruktur behövs

Artikel i VLT den 26 juni 2012 Stora investeringar i infrastruktur behövs Arbetspendlingen till och från Västerås ökar. Men trots att resenärerna blivit fler, har inte kapaciteten ökat vilket bidragit till problem med förseningar och trängsel. Huvuddelen av pendlingen ca 80-90% sker via bil idag. Men hur skulle situationen se ut om 6-7 ggr fler skulle färdas kollektivt vilket kan vara ett miljömål? Beslutade utbyggnader är otillräckliga. Investeringar må göras i nya busslinjer, konventionella tåg, och rälsbundna höghastighetståg . På sträckan Västerås-Stockholm bör också en magnettågsbana anläggas för säker framfart i höga hastigheter. Dagens ekonomi medger inte dessa enorma investeringar. Det behövs en politisk och finansiell kreativitet för de miljömässigt nödvändiga investeringsbehoven om inte ett trafikkaos skall uppträda. Uteblivna investeringar innebär stagnation. Kea120526

Bästa sätt slippa uranbrytning är en ny generations reaktorer

Artikel i VLT jag skrev den 21 juni Bästa sätt slippa uranbrytning är en ny generations reaktorer Linn Aldén beskriver i artikel den 19 juni den förvirrade debatten om olika energislag med en viss ironi. Men framtidsbilden är inte svart och vit utan den har många nyanser och färger. År 2050 kan minst 70 % -90 % av energin komma från förnyelsebara källor såsom sol-, vind- geo- och vattenkraft samt biomassa. Den intressanta frågan är vad som händer med kärnkraften i denna framtidsbild. Kärnenergin har använts sedan slutet av andra världskriget för kärnvapen och för energialstring. Det innebär att det idag ligger klyvbart uran och plutonium i flera länders vapenarsenal. Kärnreaktorerna har under denna tid producerat massor med kärnavfall som man diskuterar att deponera för lagring i över hundratusen år och vem kan garantera säkerhet under så lång tid. Men detta avfall liksom det som ligger i vapenförråden skulle kunna brytas ned till ämnen med en sönderfallstid mindre än 200 år under energialstring. Detta är 4.e generationens reaktorer. Kunskapen finns numer på bl.a. Kungliga Tekniska Högskolan och en försöksreaktor skulle kunna byggas i t.ex. Oskarshamn. Vårt nuvarande förråd av kärnavfall räcker i 5000 år för vår energiproduktion. Inget mer uran behöver då brytas . Slutsatserna av detta är att enda sättet att bli med det kärnavfall som redan finns är att omvandla det till mindre radioaktiva ämnen och samtidigt utvinna energin i en ny generation av reaktorer Karl-Erik Andersson Grön Liberal Mälargatan 10 72210 Västerås KEA2012-06-20

Kan materiella system skapa lycka? En uppgörelse med nationalekonomin I min ungdom vid universitetsstudier i nationalekonomi trodde jag nästan att lyckan kunde skapas genom en matematisk modell. Man puttar in en viss mängd arbetskraft, vissa råvaror och en massa kapital och efter manipulerande av räntor, skatter mm så kommer lycka ut på andra ändan i forma av bilar, hus, mat . Ju mer man puttar in och ju snabbare man gör ju mer och snabbar ökar lyckan. Men idag vet jag att det inte är så. Materiell konsumtion ger lycka bara upp till en viss nivå dvs. undvika törst, hunger och kyla , slippa våld m.m. Men sen kommer överkonsumtionen och den börjar tom skapa olycka och utarmning av ändliga resurser. Överkonsumtionen är heller inte hållbar och skapar tom ohälsa. Den matematiska och materiella modellen skapar inte lycka Nej lycka skapas av något annat. Lycka skapas genom omtanke och kärlek mellan människor och för att detta skall fungera krävs en sammanhållande Gudstro. Med en rimlig solidaritet kan mycket åstadkommas. Med detta följer att lyckan kan uppnås till en del oberoende av den materiella nivån. Därför är det möjligt att skapa ett hållbart världssamhälle. Det är all anledning att ifrågasätta dagens tillväxtbegrepp.Den icke materiella kan ökas medan den materiella stagnerar efter en viss nivå.