Artikel i VLT 12 november Invandringen behövs för ekonomi och kultur

Den nödvändiga invandringen Invandring har under alla tider inneburit dynamik och utveckling sett över något längre period. Under medeltiden skapade folkblandningen i många städer en dynamisk kick för tillväxt av handel och kommersiell verksamhet. Stockholm, Visby, Arboga och Lödöse som senare utvecklades till Göteborg är bra svenska exempel. På den europeiska kontinenten finns otaliga exempel på hur folkblandningen lagt grunden för kommersiell och kulturell utveckling t.ex. London Venedig och Hamburg. USA är kanske ett av de starkaste exemplen på det positiva i migration. Vägen har ibland korsats av bakslag och konflikter under historiens lopp. Men det finns bra exempel på hur migrationsproblem kan undvikas och sammantaget hade inte världen varit så bra som den är utan folkvandringar. För Sverige och flera av EU-staterna gäller följande. 1. Invandring betyder mycket för den vetenskapliga, tekniska, industriella och kommersiella utvecklingen. Utvecklingsprojekt inom materialteknik, förnyelsebar energi, medicin mm är oftast tvärkulturella 2. Våra kommande och ökande personalbehov inom vård och äldreomsorg kan långsiktigt endast lösas med invandrad arbetskraft 3. Den demografiska förändringen med allt fler äldre människor kan jämnas ut genom invandring för att täcka arbetskraftsbehov inom industri, service och handel. Höjning av pensionsålder är ingen lösning och knappast något som pensionärerna själva vill i någon större utsträckning. 4. I många generationsskiften för små och medelstora företag vill inte arvingarna ta över. För att förhindra att dessa köps upp av större företag borde utländska/invandrande företagare stimuleras att ta över. Detsamma gäller också lantbruksföretag där invandring kan vara en lösning på generationsskiften för drift av lantbruk. På alla dessa fyra områden måste det tänkas nytt och de nästan oanade möjligheterna måste ses Främlingsfientligheten är improduktiv och om invandringen begränsades skulle detta innebära stor tillbakagång för våra samhällen ur både ekonomisk, social och kulturell synvinkel. Det som är fel idag är att det tar för lång tid att för en invandrad att komma i produktiv sysselsättning. Rimligen borde detta kunna lösas med enkla åtgärder. Varför fungerade det när italienarna kom till ASEA efter andra världskriget? Varför har vi problem idag? Kanske vi med välmenande regelverk har målat in oss i ett hörn. Både individer, företag och myndigheter måste ges starka och tydliga incitament till att en invandrad blir produktiv så fort det är möjligt och kommer i jobb. Karl-Erik Andersson Nedanstående bild från Venedig 0